Nämen , en travare till i stallet

Polly hämtning var först ut på dagens schema. En liten tur till metropolen Hällabrottet för att hämta Pollan som gått på lösdrift där med en islandsponny de senaste tio dagarna sedan hon vräktes från Örebro Travet och ersattes av en ny förmåga (låter dramatiskt men helt odramatiskt, Polly är skadad och behöver vila så det var onödigt dyrt att ha henne stående hos tränare inne på banan).
Dagsfärsk bild på stjärnan… regnvåt, med långa tår och raggig vinterpäls. Inte i sin snyggaste kostym direkt men lika cool och obrydd som vanligt.
Årsgammal bild från ett besök på banan, skulle jag tro. Polly är ju rätt så van vid att ut och fara men nått gick lite snett vid urlastningen på Linneberg… helt plötsligt satt häststackarn efter att bakbenen kanat iväg, hoppsan. Hon blev väl distraherad av hundarna eller hästarna inne i stallet kanske … inte alltid lätt att hålla reda på alla de där långa benen.
Efter lite pedikyr från Jenny och mumsande på hö i boxen åkte damen ut till flocken i lösdriften. Tio hästar – fast flest ponnyer- och ett väldigt odramatiskt ihopsläpp. Nu blir det lösdriftsliv deluxe för fröken Polly…

Där kom bakslaget

Svullen, kliande hals; check. Fishermansfriends är mina friends för det här har jag inte tid med. Käkar lite frukost nu och sen bär det av mot stallet och Pebban. Det blir inte världens mest ansträngande ridpass idag, mest skritt och så en del klättring sen ska Volvon och jag ut och flänga lite. Nåddes av goda nyheter igår – snart står det en till stjärna på lösdriften. En häst som jag har känt lika länge som jag känt Jenny, nämligen Polly (Pollan, Pollybolly). Hon har stått inne på Örebrotravet i ett halvår men har varit skadad och springer inte fullt ut så nu ska hon få leva lösdriftsliv och vila sig bra innan det är dags för koppelpromenader och igångsättning igen.
Med tanke på krånglet som varit runt Polly är jag glad att Jenny hittat en bra lösning. Nu återstår det bara att se när Pollan dyker upp i stallet men det dröjer nog inte allt för länge!

Usch för tidiga morgnar

Jag är verkligen ingen morgonmänniska. Idag ringde väckarklockan 7:10, jag ska ut på äventyr (gruppintervju, vilket snille kom på det konceptet?!) till Hallsberg. För en vecka sedan idag ringde klockan 4:34. Liiiite tidigare, va? Då knusslade jag inte om att stiga upp och klockan 5:35 var jag ute i stallet.
Det var nämligen ett helt annat äventyr med ett helt annat syfte. Cariño skulle äntligen få komma till Hästkliniken i Sigtuna för magnetröntgen av hans ben.
Vi lämnade av C som skulle sederas rätt så rejält för att hålla sig lugn under MR och begav oss mot Börjes!
Det var faktiskt första gången jag besökte Börjesbutiken. Kommer ihåg att jag beställde ur Börjes katalogen för sisådär 15 år sedan. Det var så himla spännande och kul att välja ut det man skulle ha och vänta på paketet! Efter ett par timmars vandrade i butiker av olika slag (Marie hittade supersöta kläder till sin lilla dotter!) återvände vi till kliniken där en väldans groggy Cariño snart leddes tillbaka till gästboxarna och fick dropp för att piggna på sig.
Nu har det alltså gått en vecka men vi väntar fortfarande på resultatet som kan ta upp till två veckor. I helgen ska jag passa på att hälsa på C när jag ändå är i krokarna och kollar när Lina tränar med Souri. Men nu får jag ta och lägga på ett kol om jag inte ska bli sen!

Även små hästar behöver aktiveras

Det är många som skaffar en liten ponny som sällskapshäst åt sin storhäst eftersom att de små äter mindre, tar mindre plats och generellt sett kan sägas vara mindre besvärliga. Tyvärr är det inte alla som inser vikten av att aktivera dessa små hästar – deras aktivitet och syfte är ju att agera sällskap åt den stora hästen som gärna rids och tränas. Då är det lite extra roligt med hästägare som Jenny som glatt tar på sig en liten ponny och ser till att aktivera och härda det lilla livet för allehanda konstigheter.
För mini är ju även hon en unghäst och behöver även hon aktiveras och få komma ut och se lite av världen. Idag tog vi en runda som vi har gått med Dessi som handhäst flera gånger tidigare. Över tre broar och förbi en grävmaskin och en skock med får och ett pumphus som väsnades. Det gick inte spikrakt fram hela vägen för idag tömkördes ponnyn och fick således gå först. Läskigt!
Inkörningen har pausats lite nu när inridningen påbörjats men arbetet med töm och alla promenader har gett mycket gratis när det var dags med ryttare på ryggen.
Dagens tur blev den längsta hitills för tömmar och Dessi var inte så imponerad när hon förväntades gå först över en bro. Hon krånglade så pass att Pebban tröttnade på att vänta och helt sonika tog komandot och ledde vägen över själv! (Duktiga lilla häst, haha) Mini har en sån härlig personlighet och kommer alltid och möter dig när du kommer ut i hagen och ska hämta henne. Det märks att hon gillar att komma ut och få vara med! Och så börjar hon se så himla trevlig ut i kroppen nu, lösdriften är toppen för henne och hovarna ser mer ut som hovar och mindre ut som de små rådjursklövarna hon hade när Jenny först hämtade hem henne. Hela ponnyn har vuxit, musklat sig och fyllt ut och ser välmående ut.
Världens härligaste lilla ponny som nog hade varit en odräglig knäbitare om hon inte aktiverats och utmanats på såväl mentalt som fysiskt plan.

En sadel till Linus

Efter vår lilla promenad var det dags att prova Clabbes gamla syntetsadel på Linus.
Nu var det ju mina gamla stigläder inställda och Jenny är snäppet längre än vad jag är så de blev lite väl korta för henne men hon skulle ju bara provsitta och skritta en liten bit så vi krånglade inte med det.
Eftersom att Linus kom utan sadel så var det här första (väldigt) korta skritturen uppsuttet för Jenny. Jag tycker att de skötte sig fint båda två och sadeln verkade passa bra på honom så nu har hon ingen ursäkt till att inte rida längre …
Fast Jenny får nog ta och jobba lite på sin avsittningsteknik (haha, förlåt men jag kunde inte låta bli, bilden är så klockren!). Så blir det när man inte rider oftare än fem gånger om året men nu lär det ju bli andra bullar av när Linus ska ridas igång!
En himla nöjd häst som fick kli på mulen efter dagens ansträngningar.