Ge mig värme & sol

Åh, jag vill tillbaka till Wien, till värmen, till de där fantastiska höstdagarna med sommarvärme och nya platser och upplevelser varje dag. Jag vill sitta på Starbucks mitt emot Spanska ridskolan och dricka mitt kaffe med mitt namn felstavat på papperskoppen (de kunde verkligen inte förstå att jag sa ”Evie” och inte ”Ijvi/ Levi/Eeiie” och alla andra saker jag fick heta) och titta på de stackars vagnshästarna som tragglar sig fram på kullerstenarna timme ut och timme in.
Det var så galet varmt och allt var så vackert. Wien är en underbar stad.
Jag hoppas verkligen att jag ska ha möjligheten att åka tillbaka en sväng i år och träffa Chris igen och få njuta av gott sällskap i vacker miljö.
Good times! Kanske får överväga flytt till varmare breddgrader – livet känns så mycket enklare när solen skiner.

Hästpratare- buffel och båg?

Har sett på Facebook hur vissa hästägare efterlyser duktiga ”seriösa” hästpratare för att få bukt på diverse problem eller få veta mer om hästens bakgrund. Jag kan förstå frustrationen och viljan att hjälpa sin häst, att ta reda på vad som felas den… men jag har svårt att förstå hur vuxna människor kan köpa konceptet ”hästpratare” överhuvudtaget. ”Jag vet en, hon är jättebra, du skickar bara en bild på hästen och en liten bit man så gör hon en läsning”. Eh, jaha? Så den här personen ska alltså ”kommunicera” med en häst på distans genom att ha sett en bild av hästen? Jag kanske skulle överväga en alternativ karriär? Har ju lite erfarenhet av att gräva fram information och även om hästägaren kanske inte ger hästens namn så har du ju ägarens namn och kan börja gräva. Nu när princip varenda kotte har Facebook och bloggar är det nog inte så svårt att snoka rätt på bilder och information och utifrån det ge sig på en kvalificerad gissning av vad ägaren vill höra.
Aldrig att jag skulle betala en hästpratare. Vill du veta mer om din hästs bakgrund – gräv. Kontakta tidigare ägare, gå igenom register, kontakta föreningar osv. Det enda sättet du kommer få reda på något är om du aktivt söker informationen. Hästar kan inte prata. De kan förmedla känslor och sinnesstämningar här och nu. Har du spenderat mycket tid bland hästar lär du dig att tolka de små signalerna. Det gäller bara att ta sig tid att stanna upp och analysera ”varför gör min häst så?”. Är du orolig för att det ska vara något fel på din häst är det bättre att lägga pengarna på en genomgång av utbildad veterinär snarare än att kasta pengarna i sjön och uppmuntra de så kallade hästpratarna. Läste ett så himla bra inlägg i diskussionen nu på FB ”Ju mer man tror på hästars förmåga till mänskliga tankar ju mindre förstår man sig på hästar”. Nej, hästar kan inte prata. Men de kan visa väldigt väl om något är fel eller om de är missnöjda med något, precis som de kan visa att de är nöjda och glada med livet. Det handlar bara om att lyssna och vara lyhörd för individen. Jag är och förblir skeptisk till dessa hästpratare. Vad har du för erfarenhet av dem?

En titt på stallet lösdriften & möta alla hästarna i stallet

I dag får ni följa med in i stallet, lösdriften och ut i hagen och träffa på ponnisar och hästarna som bor på Linneberg. Jag fick nämligen ett litet ryck och gjorde verklighet av en idé jag haft ett litet tag …
Det bästa på hela filmen, förutom att jag höll på att dratta ner i ett dike, är nog Lillemans reaktion på telefonen i min hand. Det var tydligen lite läskigt att bli filmad, haha. Har speedat upp ett par lite tråkiga partier men det mesta går i normaltempo och jag pladdrar på i någon märklig dialekt jag inte alls känner igen att jag skulle ha. Håll till godo ni som orkar er igenom hela spektaklet…