När kroppen känns som sirap

Jag mår så fantastiskt bra samtidigt som jag mår så himla dåligt – märkligt det där. Stod och flätade Helios svans förut och bara kände just hur bra jag mår trots att jag hostar så att tårarna rinner. Mentalt mår jag kanon – nu ska bara kroppen hinna ikapp också. I dag blev det uteritt och banjobb. Nötte vidare på ridning utan stigläder och lite sidvärtsarbete. Skänkelvikningarna fungerar mycket bättre nu jämfört med för att par veckor sedan. Nu tar han hjälperna och slår inte emot. Överlag känns han stadigare, som att han inte fipplar lika mycket med bettet. Orkade inte något längre pass på banan men tänker att även korta pass gör sitt till och imorgon blir det ju en sväng till ridhus – då blir det lite svettigare. Nu ska jag svida om till ridkläder igen och åka till Hovsta för en sväng till ridhuset med Marie och Cariño.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *