En hamster i en boll

Nu var det ett tag sedan ni fick se bilder på Bobster – så här kommer det lite bilder, dels på favoritsysselsättningen = springa runt i hamsterbollen, men också på Bobs slott.

Han är så hyper mest hela tiden att det är svårt att få honom på bild utan att han är helt suddig. I bollen är det helt omöjlig men här ser ni i alla fall hur den ser ut!

Close-up.

Jo, han gnager på gallret och står på bakbenen och är väldigt ivrig att få komma ut så fort han hör att jag är hemma. (ps. chinchilla sand var ett misstag, det är sand precis överallt nu men Bob är supernöjd med sitt hamsterbad).

Som sagt – herr Bob bor i ett slott, hamstersized. Tre våningar, hemmagym, spa, lunchrum, sovrum och vardagsrum. Plus att han har sin alldeles egna betjänt som skämmer bort honom till tusen. Och som Jossan noterade, när hon var här och hälsade på, så bor Bob på tv-bänken – han gör sig bra där och jag har ändå ingen tv just nu.

Så många ideer – så lite tid

Kreativiteten är det inga fel på – det är, som alltid, tiden som tryter. Har en uppsjö idéer om blogginlägg men det är inget jag vill spotta ur mig bara så där utan det handlar om inlägg som kräver lite tid och jobb för att de ska bli bra. Men snart är det påsklov även för mig och även om jag har lite saker inplanerade (tre dressyrträningar och en hingstvisning bland annat) så är det inga heldagsaktiviteter och jag bör ha gott om tid över för bloggen.

Två riktiga sagohästar- Sir Oldenburg & Diabeu vd Heffink

På fredag är det dags för Eklunda stuteris årliga hingstvisning, som traditionsenligt infaller på långfredagen. Så här långt ser det ut som att jag är ledig den dagen så jag tänkte nog passa på att kika över och fota lite snygga hästar.

Stationshingsten Sir Oldenburg, även kallad Sören, på fjolårets visning.

Snygga Diabeau vd Heffinck som var inlånad till Eklunda under 2014.

Spellista med klipp på samtliga hingstar som visades på Eklunda 2014 – jag fotade/filmade hela gänget, om du vill se fler bilder klicka på länkarna: Favorit Ask, Cici Senjor Ask, Cornettino Ask, Cartier, Cavall Ask och så svarte Favorit Ask avkomman French Match Ask.

Vilken är din favorit?

Fin arabponny på kvällens dressyrträning

Erika höjer ribban konstant och både jag och Elit får verkligen valuta för slantarna. Vi stötte på lite patrull när det plötsligt satt en hund på läktaren och Elit tvärvände. Han är ju inte störst i stan så det kändes som att han satte sig ner ungefär. Ingen angenäm upplevelse men vi överlevde och kämpade vidare. Börjar verkligen få koll på sidorna nu – allt nötande och kämpande ger resultat vilket självklart peppar till ytterligare träning.

Plötsligt händer det!

Igår skickade Marie på Cariño på transporten, bara så där. När vi skulle hem igen tänkte jag att vi testar väl och la grimskaftet över halsen på Cariño som gick på utan att blinka. Nu tror jag ju inte att det kommer funka varenda gång – han testar ju fortfarande lite emellanåt och knatar vid sidan av rampen första försöket men jag måste säga att han är otroligt lättlastad och trevlig att åka med överlag. Han har mognat så otroligt mycket det senaste året. Från odräglig slyngel till en trevlig lite mer vuxen häst med glimten i ögat!

Veckan som kommer

Vi kickar igång påskveckan med dressyrträning i kväll – jag rider Elit och Marie rider Cariño. I morgon har vi välförtjänt vila hela gänget då nya ponnyn Molly flyttar in i stallet. Molly rids främst av Sabina vars storasyster Miranda precis börjat rida Elit. På onsdag får vi se om det blir uteritt eller ridhus det beror kanske lite på vädret. Men på Skärtorsdagen går i alla fall båda hästarna dressyrträning igen då rider jag Cariño och Elits halvfodervärd, Miranda, ska rida sin första träning med honom. På lördag rider jag ytterligare en dressyrträning – med Elit den här gången. Veckans övriga dagar är rätt öppna så här långt.

Tada – jag har precis lärt mig själv att sätta ihop bilder, haha.

Börjar länga ut galoppen fint nu

Herr arab var piggelin från första stund i dag men höll sig i skinnet och tog galoppfattningarna klockrent. Testade några travlängningar och tyckte att han töjde fint på traven i några steg men sen tyckte han visst att det var mer passande att galoppera – något att jobba vidare på. Kände i alla fall att jag kunde länga ut galoppen mer i dag än tidigare och han gick verkligen skitfint utan att bralla eller smygöka (i och för sig så har han ju ingen anledning till att smygöka om jag sitter och driver för då får han ju göra det han vill fast på det sätt jag vill ha det gjort). Han är himla trevlig i formen i både skritten och galoppen men i traven har jag lite svårt att hålla ihop honom och tappar ytter och då pinnar han på och kör upp huvudet men vi jobbar på det bit för bit.

Dagen till ära invigde vi hans nya träns som Marie fyndad på FB. Tyckte pannbandet som hängde med var tjusigt men ska försöka komma ihåg att byta så att ni får se honom i @EQUUAs fina pannband någon dag snart! (sen köpte jag ju ett på Göteborg Horse Show också som vi måste prova någon dag – operation blinga-araben = sucess!).

Skumbad & blåbärspaj

Usch vilket ruggigt väder det är – så sjukt glad att jag slapp rida utomhus i det här rusket. Tycker att jag blev blöt och kall så det räcker de korta bitarna jag tvingades vistas ute så här långt och nu tänker i alla fall jag inte gå utanför dörren något mer i dag! Båda hästarna ridna, Marie började med Cariño medan jag red Elit och sen böt vi hästar en sväng innan vi nöjde oss för dagen. Kommer lite längre inlägg om båda hästarna sen – nu tänkte jag tappa upp ett bad medan ugnen värmer på lite blåbärspaj så blir det fika och bloggande när jag är torr, varm och ren.

Tänk att för knappa veckan sedan var det strålande solsken och så varmt att jag fick rida i bara tröja. Solen, kom tillbaka, vi vill inte ha något mer snö och slask nu!

Lite film från hoppträningen

Ibland är det hårt att se sig själv på film – även om det nio gånger av tio faktiskt ser bättre ut än vad det känns . Visst är det lite lustigt ändå, att det kan kännas så himla kasst när man sitter i sadeln och sen tittar man på filmen och visst, det ser inte fantastiskt ut men det ser ändå inte helt katastrofalt ut.

Det blev just inga jättehöjder i torsdags men så hade vi inte hoppat på 1.5 månad och vi har lite att jobba på innan vi börjar lägga på höjder också. Störst problem blev det i trekombinationen där Cariños galopp inte riktigt räckte hela vägen fram. Vi hade ett avstånd på två galoppsprång mellan första och andra och sen tre språng ut i höger varv och tvärtom i vänster.

Jag besparar er kombinationen i vänstervarv (men är ni riktigt snälla kanske ni kan få se det i ett eget inlägg sen så ska ni få se vad jag menar) eftersom att vi aldrig riktigt fick till flytet där. Jag jobbar som tusan med mina jäkla händer som på ren reflex vill bakåt, en skitdålig reflex som driver mig till vansinne men det börjar bli mycket bättre. Jag måste fram, fram, fram med handen och släppa fram honom. I kombinationen tyckte jag att jag drev men uppenbarligen inte tillräckligt då det blev en del omtramp och kråkskutt. Ett stort plus är dock att galoppen är så mycket bättre! I höstas var det någon träning där jag knappt kunde få honom att galoppera, nu var han med i gamet och tog galopperna (även om det inte blev riktigt rätt alla gånger – på filmen gör han ett fint byte när vi vänder upp på oxern) och galopperade på energiskt.

Jag älskar att han ser så himla glad ut när han får hoppa. Bästa hästen! Vi har som sagt mycket att jobba på – mest handlar det om mig och mitt huvud, att jag inte ska tänka så mycket och bara rida. För rider jag bara på så hoppar han allt. Men det kommer förhoppningsvis mer naturligt när vi får mer kontinuitet i vårt hoppande.