Tömkörning i mörker

Det blev en snabbis till stallet efter jobbet i kväll… trött, tröttare, tröttast men fortfarande på benen så jag mockade och fixade innan jag plockade in kusarna och dammade av tömköringsgjorden. Jag har inte tömkört sedan i våras när vi jobbade med att sätta igång Cariño efter konvalescensen. Vet att Marie har kört något pass då och då och det är ju ett himla bra komplement till ridningen.
En bild från i februari i år. Får jag bara någon timme över så lovar jag att ni ska få ett inlägg med jämförelse bilder från då till nu för det är en jäkla skillnad! Det blev inget långt pass i mörkret i dag men han fick röra lite på sig och jag fick väcka lite ringrostiga tömkörnings kunskaper till liv. Han skötte sig himla fint och gick i en trevlig form även om han till en början var lite överilad i traven så samlade han ihop sig mot slutet och trampade på bra. Väldigt lyhörd och uppmärksam på hjälperna och fattade direkt vad det var jag ville. Jag tror nästan att jag får försöka tömköra lite oftare – det är lika nyttigt för mig som det är för hästen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *