Hurtiga klubben säger god natt!

Hoppsan – plötsligt var det kväller. Jag hinner inte riktigt med nu för tiden känner jag. I dag har jag tagit mig till stallet med muskelkraft – cykla är bra, på så många plan. Dels för att vi har världens längsta backe till stallet = mycket bra för mitt flås… för att inte nämna att det är lite mjölksyre varning på att trampa sig hela vägen upp. Belöningen blev en 1.5 timmes tur i sadeln på den här herren.
Det är så grymt nyttigt att rida lite olika hästar. Cariño är ju den jag rider som mest så när jag väl sätter mig i sadeln på Linus så känns det ganska konstigt den första lilla biten.
Det tar en liten stund att omprogramera sig. Det är två helt olika typer av hästar även om de har en del gemensamt. I dag red jag rätt mycket utan stigbyglar med fokus på att behålla skänklarna i samma läge som om jag haft stigbyglar. Körde även lite fältsits i skritt ungefär tills dess att mina ben grät. Starkare och starkare är lite av mitt motto nu.
Jenny var väl hurtigast av oss båda, hon både cyklade till stallet (lite kortare sträcka än vad jag har, hon slipper monsterbacken) och promenerade med Polly medan jag red.
Bra grejer. Nu väntar sängen – sov gott!

Första filmen från terrängen

Nu ni så har jag klippt och klistrat och fått ihop en första liten film från terrängträningen. Tänkte vara ambitiös och klippa ihop allt på Cariño och mig i en egen liten film och så men det får vänta lite.
Det här är alltså samtliga ekipage i vår grupp, den stora skäcken är Affe, skimmeln Cariño och jag (om du inte redan gissat det), den snygga mörka hästen med bläs är Monamie med vår hopptränare i sadeln, den stora bruna är Frallan och den lilla vet jag inte vad den heter men det är Karin som sitter i sadeln i alla fall.

Behind the scenes- Norrköping horse show

Vi hängde lite i gäststallen medan Sandra gjorde i ordning Genovia inför hennes klass igår – självklart passade jag på att knäppa några bilder när vi ändå var där.
Sandra och Genovia – flätning och knoppar på gång.
Fina Blue Magic spanade in läget och flörtade till sig lite gos.
Det regnade en del under gårdagen och det smattrade rätt mysigt mot taket på det provisoriska stallet.
Fanny blev satt i arbete och förberedde knoppning av Blue Magic vars klass för dagen startade rätt snart efter Genovias.
Marika passade på att gosa lite med Genovia medan Sandra gjorde de sista förberedelserna.
Gillade verkligen den här hästen – så himla cool och väldigt snygg för att vara en ”stor brun”.
Som tur var för oss så hade det slutat regna när det var dags att gå upp mot tävlingsplatsen.
Sandra fick hoppa upp omgående, per hästskötare Linneas direktiv – för att inte skita ner stövlarna i leran.
Genom en tunnel, under en väg och ut på andra sidan där framridning och tävlingsplats trängdes på en imponerande liten yta med tanke på att banan ändå var rätt stor. Nu ska jag pilla lite med bilderna från själva hoppningen så kommer de i ett eget inlägg lite senare.

Torsdagens hoppning med den grå

Nu kommer den utlovade bildbomben från torsdagens lilla hoppsession med Cariño. Han var så grymt duktig!
Det är viktigt att värma upp ordentligt så vi rullade på det här lilla hindret några gånger.
Jag jobbar ju på att få fram mina händer lite bättre… men, de kanske inte behöver vara ända framme vid öronen direkt? Haha.
Här hann jag inte riktigt fram med händerna men det är ett work in progress och ett av alla områden jag jobbar på att förbättra.
Blicken är en annan sådan punkt – även om jag på bilden ovan faktiskt ser ut att titta dit jag ska.
Vi betar av en sak i taget på den där listan – det går inte att tänka på alla saker på en gång och samtidigt försöka rida. Jag är nöjd över den klara förbättring som syns på så kort tid och ser fram emot att jobba vidare för att bli ännu bättre.
Tillsammans är vi rätt grymma, den fine grå och jag. Och så ska vi inte glömma bästa hästägaren som stöttar, peppar, analyserar och kommer med tips och råd. Stallkompisarna (Ellen och Sofie) som också peppar och hejar på och Jenny som hänger med och fotar i tid och otid och även hon kommer med mycket stöd och pepp!
Vi har kommit en god bit på vägen och det känns som att vi hittat ett upplägg som funkar för både mig och Cariño. Vi fortsätter jobba på lite lägre höjder varvat med lite större språng för att få lite höjd i kroppen på både honom och mig.
Ni förstår inte hur pepp jag är på att hoppa mer, mer, mer. Det är en fin balansgång där… för jag vill inte att han ska hoppa för mycket heller men vi har ju en del att jobba på i dressyren också varvat med lite konditionspass och härliga uteritter. Mellan Marie och mig så får han en himla varierad träning och det märks på honom att han börjar bli inte bara starkare utan även mer vuxen. Åh, han är så fin den här hästen. Just ja, nu har jag fått filmerna från de senaste två hoppträningarna + terrängen … ska bara hinna klippa ihop och ladda upp dem så ska ni få se!

Cill-i vipen på Norrköping horse show

Kom hem strax innan tio efter en lång dag som tillbringats ungefär lika länge i Norrköping som i Marikas bil. Det tog sin lilla tid att brumma dit och sedan hem igen men det var det värt. Rara Sandra fixade vipband åt hela gänget så att vi kunde njuta av tävlingarna under tak – med fri tillgång på kaffe! Fantastiskt bra, tills jag kom ihåg att bilresan hem skulle ta lika lång tid som resan dit… då var det slutpimplat.
Vi hade sådan tur att ”reserverat” lappen på bordet i bild togs bort strax efter att jag knäppte den. En snabb förflyttning senare så satt vi verkligen på första parkett och jag – med kameran i högsta hugg – var självklart mycket nöjd.
Sandra och hennes fina Genovia LJ i 1.20 klassen.
Sandra och Blue Magic i 1.40 där de placerade sig bland de 20 bästa. Lite fler bilder på Sandra och hennes hästar, men även ett gäng andra ekipage, kommer under morgondagen…

Hoppning i går & i dag

Det gäller att ta tillvara på de lediga dagarna – så i stället för att ligga och grisa i sängen (som jag gärna hade gjort) är jag i full färd med att göra mig redo för en sväng till Norrköping med ett gäng tjejer från klubben. Vår tränare är där och tävlar några hästar så vi åker dit för att heja på henne helt enkelt.
Vi har ju sänkt ribban lite med Cariño både på banan och i terrängen senaste veckorna. Det har varit supernyttigt att backa bandet lite och få några kontrollerade språng i oss. I går skuttade vi lite med Ellen och Affe, mest småsprång men på slutet höjde vi upp och hoppade en oxer på ~ 90 cm två gånger. Det gick verkligen skitbra och det kändes grymt bra att få lite höjd i oss nu när vi hållit oss på en lite lägre nivå. Ska vi över de lite större stockarna i terrängen behöver vi få både lite fart och höjd i oss. Nu ska jag packa ned kameran och paraplyt (hoppas verkligen att det inte alls kommer något regn i eftermiddag) innan det är dags att bege mig. Fler bilder från hoppningen kommer lite senare – terrängbilderna ska ju upp de också, börjar halka efter lite här känner jag, det är så mycket kul på gång (angenämt problem i alla fall, haha). Ha en fin fredag!

Den ridande konditorn..

Den här dagen har varit så grymt bra från början till slut – vi kom iväg och kikade på två av våra tre lagryttare som vann dagens tävling och tog hem en andra plats totalt i div.3 dressyren. Sen fixade mina mekaniker pärlan så nu kan jag åka och ombesikta den så ska den vara fit i ett år till. Efter lite grillat svängde jag förbi för att plocka upp Jenny som var i full färd med att dekorera bakelser…
= stallfika innan dagens ridpass.
Närbild på underverket som var lite av en smaksensation – tack Jenny!
Stärkta av socker och kaffe begav vi oss ut i stallet för att plocka in nöjda hästar som mumsat gräs i sommarhagen.
Jenny har ridit Cariño en gång tidigare, i augusti tror jag det var. Så nu kändes det som att det var hög tid att hon fick prova på något med lite mer massa än räserhamstern Linus.
C skötte sig hur fint som helst och det gjorde ju Jenny också även om hon tyckte att det kändes lite konstigt.
Lika duktiga båda två! Och C och jag slog höjdrekord i hoppning i kväll men de bilderna får ni vänta på tills i morgon för nu måste jag sova.

Fotat lite dressyr i Ervalla

Grymt bra jobbat av Axberg RT:s dressyrlag i dagens final i div.3. Vinst i dagens tävling och en andra plats totalt i division 3. Ellen och jag hann i god tid för att se både Emelie och Fanny – Chatarina som stod för lagets första och tidigaste ritt missade vi tyvärr men glädjs åt fina procent och placering för henne och Tristan.
Fina Emelie och hennes Jaguar Hästak på uppvärmningen.
Inne på banan – full koncentration.
Emelie och Jaguar åkte hem med inte mindre än tre rosetter i bagaget – bra jobbat!
Fanny och Frangelico, Frallan, på uppvärmningen. Så fina omgivningar!
Tycker att både Fanny och Frallan var grymt duktiga i dag!
Frallan gjorde fina ökningar i både traven och galoppen, tycker den här bilden blev lite häftig:
Bästa laget – sjukt bra jobbat i dag tjejer!

Soligt men kallt- vad är det här?

Hallå sommaren, måste jag ta på mig jacka eller klarar jag mig i tröja? Solen skiner men det är ju ingen garanti för att det ska vara varmt direkt. En härlig långhelg ligger framför mig och vanligt fyller jag min lediga tid med det jag gillar bäst – hästar, ridning, hästar och trevligt umgänge. I eftermiddag utlovas det bakelser från min vän konditorn men först ska Ellen och jag åka och heja lite på vårt div.3 lag i dressyr som rider final.
Sen ska Jenny få hoppa upp en sväng på den grå innan jag och Ellen ska hoppa lite. På söndag är det dags för Ellen och Affe att tävla för laget för första gången så de ska trimmas lite så komme det säkert att gå finfint! Nu måste jag, som vanligt, lägga på ett lite kol så att jag kommer iväg enligt planerna.

Kan han kallas sjöhäst nu?

Jag tror att lite av min entusiasm och förtjusning över att få skutta vattenhinder smittade av sig på den grå i måndags. Efter att vi fått plaska runt lite i vattnet fick vi trava på en volt genom pölen…
Det bästa var ju när vi fick börja hoppa lite i kombination med vattenplaskandet – fullt ös genom vattnet och hoppa, oslagbart!
Han är en riktig pärla den här hästen och terrängen känns verkligen som hans grej.
 Efter nått skutt ut ur vatnet fick vi prova på att hoppa ned mot vattnet i stället.
Duktigaste killen – kolla uppsynen!
 Nu ska ni snart få se lite hoppbilder också – sen kommer det ännu mer vatten från det andra vattenhindret.