Fantasilöst och orkeslöst men..

Inte en häst så långt ögat når i dag – om vi inte räknar allt hästprat som förekom vid både lunch och eftermiddagsfikat i dag. Jaha, tänker du kanske… vad har jag gjort i dag då? Jo förstår ni, i dag har jag påbörjat min praktik vid Örebro läns landstings egna länstidning Tebladet. Blir nog hur bra som helst det här. Bytet till sommartid, en natts dålig sömn och en dag med miljoner nya intryck och säkert ett 50-tal skakade händer (om inte mer) så är jag helt färdig nu, redo för sängen och en lång natts sömn. I dag åkte jag raka vägen hem och parkerade mig i sängen med en bok – i morgon åker jag raka vägen till stallet för att rida Cariño medan det är ljust ute.
Den här tiden i morgon står jag förmodligen och mockar efter en lyckad uteritt på herr grå med klockrena galoppfattningar och minimalt med sprätt och fånerier.
Han är ju i alla fall inte rädd för presenningar…

Vårkänslor och räser Linus

Jag tror minsann att herr ridtravare har lite vårkänslor… det spritter i kroppen på honom och han är lite lätt spattig och om sig och kring sig. Det är en fin känsla ändå att sitta på en pigg och glad häst.
Han tyckte nog att jag var bra jobbig första biten av turen när jag ställde krav på att gå rakt och sansat tempo i traven och mer bjudning i skritten. Desto roligare blev det när vi kom fram till sandbanan och det var dags att springa lite på riktigt.
Enligt hästägarens instruktioner (typ: ut och spring med er) skulle Linus få springa fort i dag så vi sprang fort. Vi började i ett friskt tempo där det fortfarande gick att rida lätt, sen ställde jag mig i fältsits och smackade på och Linus? Han travade på snabbare och snabbare tills mina ben blev spagetthi och jag fick tårar i ögonen av vinddraget typ. Skitkul – tyckte både han och jag. Vi avslutade upp för backen där han tog i för kung och fosterland och jag trodde nästan att han skulle rulla över i galopp men så tog backen slut och det var det roliga för i dag.
Skönt att få sträcka ut och springa av sig lite energi ibland – särskilt dagar som dessa när energin nästan rann över, Linus som visst gärna travar men inte gärna ökar tempot i vanliga fall… Han tycker det är grymt jobbigt att trava långsamt och är fortfarande lite vinglig när han travar i ”ridhäst” tempo men det blir ju bättre och bättre. I dag fick han det bästa av två världar – tempoväxlingar och ökningar. Det var ju rätt så soligt och fint ute och Linus, jättehamster som han är, är fortfarande bra luden så han blev genomsvett (jag med för den delen som envisades att rida i min softshell jacka).
Ännu svettigare blev det, för min del i alla fall, när jag hoppade av och gick de sista 20 minutrarna till stallet (vi var ute i cirka 80 minuter totalt)… Linus går allt annat än långsamt haha.
Han är inte heller särskilt pigg på att stå stilla länge nog för att man ska kunna knäppa en bild på honom… ridtravare alltså, haha. Fick lägga en halv evighet på att borsta bort svettet på honom innan jag kunde släppa ut honom i hagen igen… Linus klagade inte för det, han mumsade kraftfoder och hö om vartannat och verkade njuta av livet.
Stålhästen och jag på hemväg – äntligen är det cykelklimat igen!

I dag får både stålhästen och Linus jobba

Har jag sagt att jag älskar våren? Visst… pollenbesvären har redan dragit igång och jag känner mig halvdöd varje morgon och det är ett helvete att stiga upp… men så fort jag är uppe och rör på mig mår jag mänskligt igen och solen ger så jäkla mycket energi och motivation.
Bästa sportponnyn sommaren 2012 i Västerås.
Mätte precis upp sträckan till Linneberg – 7.5 kilometer, det finns liksom ingen ursäkt till att ta bilen när stallet ligger på rimligt promenadavstånd till och med. Så i dag värmer cykeln och jag upp innan Linus och jag ska ut och sätta sprätt på lite energi i det härliga vädret. Planen sen är att även cykla till praktiken de dagar jag inte har någon häst att rida efter jobbet – det är 12,7 kilometer enkel väg så är vädret bara hyfsat finns det inte mycket till ursäkt där heller. Det är fina grejer med cykel!

Skor till Pollan och svettigt paddockpass för jättehamstern

I dag har Polly tagit steget mot ett lite mer aktivt liv efter månaders chillande på lösdriften – Jenny har nämligen knipsat, filat och snyggat till hennes hovar och slagit på framskor.
Det tog sin lilla tid att snygga till Pollys fötter men slutresultatet blev riktigt bra med tanke på förutsättningarna.
Bara bakfötterna som ska få skor också så är hon redo att ta sig ann grusvägarna… tror nog att hon själv tycker att det är på tiden att hon får se lite annat än bara lösdriften. Kan konstatera att hon växt lite i mina ögon och att jag tycker att hon är trevligare och roligare nu än vad hon var i förra stallet… det kanske beror på att hon gärna kommer fram i hagen och myser lite nu?
Den här killen gjorde mig tårögd i dag… på ett bra sätt. Han njöt nämligen i fulla drag när jag borstade halsen på honom, så pass att han ”kramade” tillbaka på samma sätt som Clabbe brukade göra….
Förstår ni hur mycket jag saknar den här hästen? Bästaste Clabbe ?
Det var bara så klockrent hur Linus helt plötsligt bara kramades, har inte träffat många hästar som gör så och Clabbe var definitivt speciell. Tyckte om Linus mycket, redan innan, men nu kan jag säga att jag gillar honom ännu mer. För att inte tala om hur cool han är som står lös med boxdörren öppen och låter mig sadla och fixa utan att ens tänka tanken på att knata iväg. Han är verkligen en riktig pärla och jag förstår att Jenny är så glad i honom som hon är. Hon och Polly hängde med bort till paddocken så att Pollan fick en liten promenad medan jag red Linus och mig själv svettig. Herregud, du får inget gratis där direkt men han var grymt duktig för han försöker även om det blir jobbigt. Det är en bra egenskap!
Det bästa på dagen, enligt Linus då, var nog att få gå ut utan täcke…
Kul för mig som ska rida honom i morgon… men det verkligen syntes att han njöt och det lilla nöjet om något hade han förtjänat denna soliga dag.

Tog en sväng runt naturreservatet

Efter stallet i går skulle jag till Biltema för att ge Volvon lite kärlek men det fina vädret inspirerade mig till att stanna till vid Boglundsängens naturreservat för en liten promenad först.
Knatade upp till utsiktstornet och kikade lite på fåglarna i vattnet sen gick jag varvet runt (den röda linjen på kartan på bilden) och njöt av solskenet.
Sitter inte ryttaren lite långt bak på hästen?
Härliga vår – och vädret ser lika vackert ut även i dag!
Ha en härlig lördag där ute i landet – nu rullar jag strax mot stallet en sväng.

Lite backträning runt kyrkrundan

Åhh, om gårdagens ridning var härlig så var dagens ännu bättre! Sån grym jäkla känsla nu – soligt, varmt, pigg och glad häst och perfekta galoppfattningar.
Dagens selfie – den enda av ett antal som faktiskt blev hyfsat bra ändå. I dag var planen att få till högergaloppen då vi bara gjorde en fattning under gårdagens tur och det var vänster galopp. Så vi begav oss upp för en backe…
Förbi en kyrka och ned för en lång, relativt brant backe.
Den här backen är grymt bra då den börjar med ganska snäll lutning för att sedan bli brantare och brantare.
Till höger, bakom buskaget, ser ni kyrkbacken som är rätt lång och löper ända upp till kyrkan. Vi travade lite på småvägarna innan Cariño fick rulla över i galopp upp för backen. Han tog högergaloppen hur fint somhelst och orkade hålla den en bra bit också. Eftersom att jag är som jag är var jag bara tvungen att rida ned och prova en vänstergalopp också – det gick lika fint det! Han är bra explosiv och har fin power i galoppen den ”lille” hästen.
Han var grymt duktig i dag – inga oplanerade galopper eller luftfärder utan han höll sig på banan. Det var galet varmt och fint i solen så Cariño blev ganska svettig av dagens äventyr.
Hade med mig systemkameran i dag så passade på att knäppa lite bilder efter ridningen…
Han är ju för söt alltså. Smälter lite av den oskyldiga uppsynen (han som är långt i från oskyldig nästan hela tiden) och den söta lilla mulen.
Borstade av honom med lite vatten i borsten för att få bort den värsta svetten… sen släppte jag ut honom på ridplan och knäppte några riktigt härliga bilder på rullande häst… de kommer i ett eget inlägg om en liten stund!

Underbart- första galoppen ute!

Äntligen är det underbara – soliga och varma – vårvädret tillbaka igen, förhoppningsvis för att stanna! Hade en superhärlig uteritt med Cariño i dag som skötte sig rätt så bra… ett litet missöde i första traven där jag satt och tänkte att ”han brukar ju sköta sig fint i traven” och fokuserade på att tänka på vad Erika sagt om händerna och rakriktning när vi plötsligt far åt höger i full galopp ut på ett lerigt gärde. Hoppsan. Han kom inte så långt innan min hjärna hann i kapp och satte stopp för rycket. Fladdrande plast som hängde i ett staket var visst utlösande faktorn…
Efter den lilla incidenten höll han sig faktiskt i skinnet, trots att någon ambitiös varelse klätt en buske med färglada påskfjädrar (är det inte lite tidigt att påskpynta? appropå det så har jag fortfarande en adventsljusstake i fönstret..).
Piggelina öron på väg ned mot Lången… så galet fint nere vid sjön, speciellt sen när fälten är helt guldfärgade. Efter att vi ridit förbi sommarstugorna nere vid sjön svängde vi upp på galopp-vägen, en traktor/gräsväg med rätt fint upplut som passar väldans bra för en galopp. Kände att han taggade till och ville springa men väntade lite tills han lyssnade fint innan jag la på skänkeln – nemas problemas med galoppfattning under de här förutsättningarna i alla fall. Han galopperade på fint och förvånade mig när han, i stället för att bryta av vid en lerig fläck på vägen, snarare samlade ihop sig och fick en grymt rund och fin galopp – kunde inte ha önskat mig en bättre första galopp ute. Härliga häst, det känns så bra att vi är på gång igen!
Vi tog inte raka vägen hem utan svängde av – under vaga protester, så fort vi var på nya vägen var han pigg och glad igen – så att han skulle få skritta av sig lite och pusta på lång tygel.
Sol, plusgrader och värme + fluffig häst = lätt svettig häst efter dagens pass. Red genom skogen och hoppade av för att gå bredvid sista 10 minutrarna eller så.
Han får bara guldstjärnor av mig i dag (och två äpplen när vi kom tillbaka till stallet) för så här avslappnad och trevlig har nog aldrig varit att gå med tidigare. Jag tog tyglarna längst ut och gick och han följde med som att det var det självklaraste i världen … det enda jag kan anmärka på är att han envisades med att gå bakom mig och jag vill helst ha honom snett bakom i fall att han sprätter till.
Åhh, det är så tråkigt att stå still och posa fint med fin bakgrund att jag bara måste vika bak huvudet och bita i tygeln lite. Vissa olater är svårare än andra att bryta men jag märker verkligen stor skillnad på honom i hanteringen och hur han bara är nu mot tidigare. Lite mognare, lyssnar lite bättre och inte alls lika bänglig.
Förhoppningsvis sköter han sig lika fint även i morgon. Bästa killen!

Nu skall fluffet bort!

Herr grå var, som brukligt på senaste tiden, täckt i ett fint lager lera i dag. Ser inte så farligt ut på bilden men den grå damhinnan som täckte stallgången och mig efter en ordentlig avborstning talade sitt tydliga språk – lortgris!
Det var bara att hugga in med piggborsten och vara glad över att leran åtminstone var torr, det är klart att det kliar när han fäller som en tok (yay, snart är det halvdecimeter långa fluffet borta!).
Tror att han tyckte att det var lika skönt som jag att få bort en del av all päls som nu ska fällas av. Hur ser det ut hos er – har hästarna börjat fälla?