Urk- det blev en jobbig natt…

Det är så fint när man bara vill sova, sova och sova lite till så att kroppen får sparka skiten ur sjukdomen – och så bara går det inte.
I natt var en sådan natt, det spelade ingen roll hur mycket jag vred och vände på mig. Kroppen värkte, det var obekvämt att ligga ned… klockan två tyckte katten att jag behövde sällskap, det var ju rart av henne men det är ännu mer omöjligt att somna med fyra kilos spinnande katt liggandes nöjt över bröstkorgen. När hon gosat klart och var nöjd somnade jag till slut men vaknade igen vid fem-snåret och snart var katten tillbaka och ville gosa.
Det är tur att hon är så himla söt! Sömnbrist i all ära – tack vare den detaljen så har jag inte bara ont i kropp och knopp – jag har dessutom mått illa hela dagen. Kalas helt enkelt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *