Usch för tidiga morgnar

Jag är verkligen ingen morgonmänniska. Idag ringde väckarklockan 7:10, jag ska ut på äventyr (gruppintervju, vilket snille kom på det konceptet?!) till Hallsberg. För en vecka sedan idag ringde klockan 4:34. Liiiite tidigare, va? Då knusslade jag inte om att stiga upp och klockan 5:35 var jag ute i stallet.
Det var nämligen ett helt annat äventyr med ett helt annat syfte. Cariño skulle äntligen få komma till Hästkliniken i Sigtuna för magnetröntgen av hans ben.
Vi lämnade av C som skulle sederas rätt så rejält för att hålla sig lugn under MR och begav oss mot Börjes!
Det var faktiskt första gången jag besökte Börjesbutiken. Kommer ihåg att jag beställde ur Börjes katalogen för sisådär 15 år sedan. Det var så himla spännande och kul att välja ut det man skulle ha och vänta på paketet! Efter ett par timmars vandrade i butiker av olika slag (Marie hittade supersöta kläder till sin lilla dotter!) återvände vi till kliniken där en väldans groggy Cariño snart leddes tillbaka till gästboxarna och fick dropp för att piggna på sig.
Nu har det alltså gått en vecka men vi väntar fortfarande på resultatet som kan ta upp till två veckor. I helgen ska jag passa på att hälsa på C när jag ändå är i krokarna och kollar när Lina tränar med Souri. Men nu får jag ta och lägga på ett kol om jag inte ska bli sen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *